Posts from the Djur Category


Hej kära bloggisar! har fått så många fina kommentarer/mail och annat om att ni saknar mina inlägg och när jag idag fick ett mail från en tjej som undrade om jag bytt blogg fick jag lite ont i hjärtat. Att jag bara lämnat er sådär.. Det har jag inte. Har tagit lite paus och haft väldigt fullt upp med annat. Dessutom ligger min kamera på Arlandas hittegodsservice och dessutom… är jag inte vegan längre. Jag är fortfarande vego, äter inget som levt och köper inte skinn men jag har börjat äta mjölk och ägg i liten men ändå betydande skala. Detta är inte något jag är stolt över men jag tyckte helt enkelt att det blev för krångligt för mig att vara vegan. Jag lever ett liv som har gjort det väldigt svårt. Jag reser mycket, jobbar mycket och umgås mycket med människor som inte är veganer. Även fast mina vänner gjorde allt för att bemöta mig som vegan och lagade fantastisk mat åt mig så började jag känna mig ensam och utanför. Jag slutade tycka om saker som jag tidigare gillat och de flesta restaurangbesök blev något jag bara led mig igenom.

Jag vet att djurens lidande är värt mer än min bekvämlighet, men en att få veganismen att funka med mitt liv var alltid en förutsättning för mig. Jag trodde att det skulle gå fortare att få världen runt omkring mig att förändras men det gjorde det tyvärr inte.

Jag gick verkligen in för en vegansk livsstil och det var ledsamt att känna att jag misslyckats. Jag äter fortfarande väldigt mycket vegansk mat, både för att jag föredrar det och för att det känns bäst. Skulle till exempel aldrig få för mig att dricka en latte på något annat än sojamjölk (inser ironin i att det heter latte) och jag har helt lämnat yoghurt bakom mig och när ett recept frågar efter grädde använder jag alltid de vegetabiliska varianterna (ris, soja, havre, cashew). Det jag har nu är dock friheten att kunna äta bra mat på restaurang och hos vänner utan att vara allt för obegriplig i deras ögon.

Jag kommer att fortsätta äta god vegansk mat så ofta jag kan, jobba för att djur ska få bättre villkor, för att världen runt mig ska öppna ögonen för det systematiska plågeri som pågår mot dem och för den alternativa, snälla kosten som alla kan välja. Och inte minst, fortsätta att shoppa från min älskling Stella McCartney. Men, jag kommer ta lite grädde till kakan ibland.

Jag kommer förhoppningsvis blogga lite också, om den vegetariska och veganska maten jag äter och alla fina vegonyheter jag hittar. Hoppas att ni fortfarande vill vara med. För er som saknar en helvegansk matblogg finns min kompis Sofias fina Räkfrossa.
Peace ♥

 

Annonser

Mysiga, fina, nyfikna, intelligenta, söta hönor. De här är av rasen Ölandshönor som är en akut utrotningshotat svensk lantrashöna som trängts undan av den svenska kyckling- och äggindustrin. Den vanligaste slaktkycklingen i Sverige idag är ”ross 308”, en europeisk framavlad ras, Guldfågeln använder även ”cobb”, en ras framtagen i USA. Bland ross-kycklingarna har nästan var åttonde fågel fel på benen och svårt att gå, när det gäller cobb har var fjärde kyckling rörelsestörningar. Benproblemen beror på aveln, som har gått ut på att ta fram fåglar som växer fort och som ger mycket kött. Den snabba tillväxten gör att skelett, leder och inre organ inte hänger med. Kycklingarnas ben orkar inte bära upp den tunga kroppen. Jag har skrivit mer om hönsfåglar här tidigare.

Lantraserna är generellt sett klimatiskt härdiga, motståndskraftiga mot sjukdomar och har goda föräldraegenskaper. Just ölandshönorna sägs ofta bli mycket tillgivna, de kan till och med tycka om att sitta i knäet på människor.

 

Smyckesföretaget Honey Darko har bestämt sig för att skänka all sin vinst till hjälporganisationer kring filmen The Cove. På så sätt hjälper de till med att rädda världens delfiner undan slakt och fångenskap. Mycket fint tycker jag. Själv blev jag väldigt förtjust i deras bläckfiskhalsband som jag tänker investera i och därmed oavkortat ge mina pengar till något bra ♥

PS. Ni har väl sett The Cove???

 

Idag är det Earth Day, vilket jag tycker att ni ska fira med att äta vegomat! I dagens gröna nummer av tidningen Metro finns en artikel med rubriken: ”Vegetarisk mat räddningen”. Hon har intervjuat forskaren Danielle Nierenberg som säger att ”den industriella köttproduktionen kommer att leda till katastrof”.

Idag kommer 18 procent av världens växthusgaser från köttproduktionen enligt FN, vilket är mer än från hela transportsektorn. Dessutom tvingar modern kött- och mejeriproduktion samman tusentals djur i trånga utrymmen under dåliga förhållanden, vilket skapar en gynnsam grogrund för spridning av sjukdomar mellan djuren och eventuellt också till männsikor. Fågelinfluensan, svininfluensan, galna ko-sjukan osv.

Så, varför inte fira Earth Day 2010 med en härlig vegomiddag? Välj och vraka bland mina recept.

Puss och Kram!

I två inlägg på På Stan-bloggen, varav ett som han har döpt till ”Ondskefullt gott”, skriver författaren och journalisten Fredrik Strage om sin kärlek till den amerikanska snabbmatskedjan Kentucky Fried Chicken (KFC). Han vet att KFC, som han skriver ”stampar sina kycklingar möra” men vill ändå att KFC ska komma till Sverige eftersom hans dåliga samvete över kycklingarnas välfärd ”överröstas av en kurrande mage”.
Kommentarerna till inläggen är blandade, några blir upprörda, några (oftast killar – som eventuellt har empatistörningar) skriver ”HAHA, SÅ JÄVLA BRA Strage!”, ”Saaahweeet! Briljant! Bara good stuff!”.
Ungefär exakt de reaktioner jag kan tänka mig att Fredrik Strage vill ha, många upprörda känslor och några hyllningar. För att boosta på sitt manliga ego som kontroversiell, befriande och rolig, eller nåt.

Frågan är, som en tjej skriver i kommentarsfältet, varför det är ok att vara samvetslös när det kommer till köttätande? Journalister tippar på tå kring så många etiska frågor, rasism, sexism etc. Men när det kommer till djurplågeri är det tydligen roligt att provocera? Att våga skriva att man skiter i om köttet som man äter kommer ifrån djur som plågats till döds är tydligen enligt Fredrik Strage, kul. Jag undrar vad som skulle ske om Strage skrev att han lät sin längtan efter fina kläder ta över trots att han visste att det låg barnarbete bakom dem. Skulle han över huvud taget få vara kvar på Dagens Nyheter som till och med bannlyser journalister för att de kritiserat klänningar på Nobelfesten?

Många blev mycket upprörda när nyheten om ett gäng killar som torterat kaniner till döds kom ut under förra veckan. Liknande händelser sker dagligen på Amerikanska ”factory farms” (industriell djuruppfödning), där vi finner KFC:s kycklingar.

Vad är det som gör djurplågeri roligt och rumsrent? Varför är det okej att vara samvetslös när det kommer till köttätande? Och våga inte säga att det inte är så allvarligt eller att jag överreagerar, för det är det enda som, om möjligt, är ännu värre – att låtsas att det inte spelar någon roll.