+ high-res version

Det här är inte idag utan senast det var fullmåne. Jag älskar den här bilden för jag gick över Odenplan, vände mig, och såg plötsligt månen. Det är nämligen bökigt att leva efter månen när man bor vid Odenplan. När man lever efter månen vill man se den och bor man i stan får man leta. Den syns inte alltid mellan taken.

Har ni sett att New York Times samlar ihop vegetariska och veganska Thanksgivingrecept från favvokockar och kokböcker på Well’s Vegetarian Thanksgiving? Harvest stuffed portobello, Mini brie and apple quiches, Buckwheat and black kale, Tempeh and wild mushroom fricassee och Maple roasted brussel sprouts till exempel – amerikansk mat när den är som bäst. Eftersom vi är i Sverige tycker jag att allt kan användas till jul eller bara lördagar.

tack @geekboys för tips.


Hej kära bloggisar! har fått så många fina kommentarer/mail och annat om att ni saknar mina inlägg och när jag idag fick ett mail från en tjej som undrade om jag bytt blogg fick jag lite ont i hjärtat. Att jag bara lämnat er sådär.. Det har jag inte. Har tagit lite paus och haft väldigt fullt upp med annat. Dessutom ligger min kamera på Arlandas hittegodsservice och dessutom… är jag inte vegan längre. Jag är fortfarande vego, äter inget som levt och köper inte skinn men jag har börjat äta mjölk och ägg i liten men ändå betydande skala. Detta är inte något jag är stolt över men jag tyckte helt enkelt att det blev för krångligt för mig att vara vegan. Jag lever ett liv som har gjort det väldigt svårt. Jag reser mycket, jobbar mycket och umgås mycket med människor som inte är veganer. Även fast mina vänner gjorde allt för att bemöta mig som vegan och lagade fantastisk mat åt mig så började jag känna mig ensam och utanför. Jag slutade tycka om saker som jag tidigare gillat och de flesta restaurangbesök blev något jag bara led mig igenom.

Jag vet att djurens lidande är värt mer än min bekvämlighet, men en att få veganismen att funka med mitt liv var alltid en förutsättning för mig. Jag trodde att det skulle gå fortare att få världen runt omkring mig att förändras men det gjorde det tyvärr inte.

Jag gick verkligen in för en vegansk livsstil och det var ledsamt att känna att jag misslyckats. Jag äter fortfarande väldigt mycket vegansk mat, både för att jag föredrar det och för att det känns bäst. Skulle till exempel aldrig få för mig att dricka en latte på något annat än sojamjölk (inser ironin i att det heter latte) och jag har helt lämnat yoghurt bakom mig och när ett recept frågar efter grädde använder jag alltid de vegetabiliska varianterna (ris, soja, havre, cashew). Det jag har nu är dock friheten att kunna äta bra mat på restaurang och hos vänner utan att vara allt för obegriplig i deras ögon.

Jag kommer att fortsätta äta god vegansk mat så ofta jag kan, jobba för att djur ska få bättre villkor, för att världen runt mig ska öppna ögonen för det systematiska plågeri som pågår mot dem och för den alternativa, snälla kosten som alla kan välja. Och inte minst, fortsätta att shoppa från min älskling Stella McCartney. Men, jag kommer ta lite grädde till kakan ibland.

Jag kommer förhoppningsvis blogga lite också, om den vegetariska och veganska maten jag äter och alla fina vegonyheter jag hittar. Hoppas att ni fortfarande vill vara med. För er som saknar en helvegansk matblogg finns min kompis Sofias fina Räkfrossa.
Peace ♥